Fotnoter i en uppsats kan vara ett värdefullt verktyg för att komplettera texten med ytterligare information, citat och förklaringar utan att störa flödet i huvudtexten. Många skribenter kan dock vara osäkra på när och hur man använder fotnoter på ett effektivt sätt. I den här artikeln går vi igenom fotnoternas betydelse och användning i akademiska texter, och ger praktiska tips på hur du kan använda fotnoter i dina egna texter. Oavsett om du är en erfaren akademisk skribent eller precis har börjat kan en förståelse för hur man använder fotnoter hjälpa dig att öka tydligheten och trovärdigheten i ditt skrivande.
Fotnoter är ett användbart verktyg i akademiskt skrivande som gör det möjligt att inkludera ytterligare information eller kommentarer i ett dokument eller en text. Fotnoter i en uppsats anges vanligtvis med en liten siffra eller symbol i huvudtexten och visas längst ned på sidan och kan tjäna en mängd olika syften. Fotnoter kan till exempel användas för att förtydliga en punkt, tillhandahålla bakgrundsinformation eller ge kredit till en källa som inte är direkt citerad eller refererad till i huvudtexten. De är också användbara för att undvika störningar i huvudtextens f
För att akademiska texter ska vara lättlästa och lätta att hitta i följer de oftast en förutbestämd struktur. Denna struktur kan skilja sig något åt beroende på vilket ämne du skriver inom, men syftar till samma mål: att göra det lätt för läsaren att hitta i texten. Strukturens roll i detta är att vara själva stommen som håller ihop de olika delarna. Oavsett hur avancerad din text är måste de olika delarna i texten förhålla sig till varandra för att läsaren ska kunna följa ditt resonemang. Varje del har därtill en särskild funktion. Det är genom hur du bygger upp de olika delarna du skapar ett sammanhang.
I den här delen av Skrivguiden får du råd om vilka övergripande delar som bör finnas med i uppsatser och rapporter. Du får också en beskrivning av vilken funktion de olika delarna har. Vill du läsa mer om hur du skapar språklig struktur på kapitel-, styckes- och meningsnivå, se Skapa sammanhang.
Beroende på hur omfattande ditt arbete är och vilken utbildningsnivå du befinner dig på kan uppsatsens olika delar väga olika tungt. Utgå därför alltid ifrån anvisningarna till uppgiften när du planerar ditt skrivande. Under Resurser hittar du mallar och andra resurser från de lä
Vilket typsnitt ska man använda i uppsats?
Typsnitt Använd något konventionellt typsnitt som Times New Roman eller Garamond i brödtexten. Storleken bör vara 12p (standardinställning i de flesta ordbehandlingsprogram). Undvik så kallade sansseriffer, alltså typsnitt där bokstavsformerna saknar ”klackar”.
Läs mer
Med tanke på detta, vilket typsnitt tar minst plats?
Undvik de tunnaste typsnitten och den romantiska skrivstilen, det underlättar för många. Frågar du personer med nedsatt syn vilket typsnitt som de föredrar ligger Arial på 1: a plats. Det är även viktigt att du väljer det typsnittet som inte i vissa sammanhang kan blandas ihop med siffror. Vad är synlig och osynlig typografi? Man kan skilja på osynlig och synlig typografi. Den synliga kallas ibland för dekonstruerad typografi (när den verkligen sticker ut) medan den osynliga finns i t ex skönlitterära böcker (den tänker man inte så mycket på).
Och därefter, vilken storlek på font?
Teckenstorlek. När det gäller teckenstorlek ska man tänka på att utseendet även beror på vilket typsnitt man väljer. Till exempel ser en teckenstorlek på 12 punkter större ut i typsnittet Arial än i Times New Roman. Generellt rekommender
Innan en bok kan sättas och skickas till tryck behöver bokens inlaga – text, bilder och allt annat mellan pärmarna – formges. Den som formger en bok måste ta ställning till en lång rad frågor:
Här ska vi undersöka vad man bör tänka på vad gäller typsnitt, teckenstorlek och radavstånd.
Typsnitt – fonter
Orden typsnitt och font (och ibland teckensnitt) används ofta som synonymer idag. Ursprungligen är dock »font« en mer specifik term som syftar på en särskild stil och storlek av ett typsnitt (exempelvis »Linotype Caslon kursiv 8 punkter«). Stilar som fet, halvfet och kursiv är egentligen egna typsnitt som tillsammans bildar typsnittsfamiljer.
Vilka typsnitt man väljer att använda har förstås stor inverkan på bokens intryck. Typsnitt kan upplevas som inbjudande och läsvänliga, eller strama och allvarliga, beroende på hur de utformats. Det finns oräkneliga typsnitt, men de som lämpar sig för bokformgivning går att klassificera enligt principer som påminner om Linnés system för växter, exempelvis de system som skapats av Maximilien Vox eller Carl Fredrik Hultenheim. Då tittar man på egenskaper hos bokstäverna som exempelvis kontrasten mellan breda och smala streck,
.