|
|
| | | FörberedandeFysikHoppa till: navigering, sök densitet | värmekapacitet |
---|
aluminium | \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3} | \displaystyle 0,90 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)} | järn | \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3} | \displaystyle 0,45 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)} | koppar | \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3} | \displaystyle 0,39 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)} | luft | \displaystyle 1,2 \,\mathrm{kg/m^3} | \displaystyle 0,72 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)} | vid konstant volym | luft | \displaystyle 1,00 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)} | vid konstant tryck | olivolja | \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3} | \displaystyle 1,7 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)} | potatis | ca \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3} | \displaystyle 3,5 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)} | vatten | \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3} | \displaystyle 4,2 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)} |
Det är värt att notera två praktiska egenskaper hos den specifika värmekapaciteten \displaystyle c : - En temperaturskillnad på \displaystyle 1 \,\mathrm K är exakt lika med en temperaturskillnad på \displaystyle 1^\circ \mathrm C så mätenheten \displaystyle \mathrm{kJ/(kg\cdot^{\circ} C)} är helt ekvival
Lista över värmekapaciteterAnmärkningar - ^Betecknas som och är i enheten J⋅g−1⋅K−1.
- ^Betecknas som som anges i enheten J⋅mol−1⋅K−1.
- ^Betecknas som som anges i enheten J⋅mol−1⋅K−1.
- ^Betecknas som som anges i enheten J⋅cm−3⋅K−1.
- ^Betecknas som som anges i R.
- ^Torr luft vid havsytan vid 0°C eller ,15 K.
- ^Typiska rumsförhållanden; en höjd på meter över den genomsnittliga havsnivån (den globala medianhöjden för bostäder), en i nomhustemperatur på 23°C, en daggpunkt på 9°C (40,85% relativ luftfuktighet) och mm–Hg havsnivåkorrigerat barometertryck (molärt vattenånginnehåll på 1,16%).
- ^ [abc] Härledd data genom beräkning. Detta är för vattenrika vävnader såsom hjärnan. Den genomsnittliga siffran för hela kroppen i däggdjur är ungefär 2,9 J⋅cm−3⋅K−1.[4][2]
- ^Vid 20°C eller ,15 K.[6]
- ^Vid °C eller ,15 K.
- ^Vid 2°C eller ,15 K.
- ^Flytande vid –°C eller ,15–,15 K.[10]
- ^Rotationsgjutningsgrad.[11][12]
- ^Vatten som ånga vid °C eller ,15 K.
- ^Vid 25°C eller ,15 K.
- ^Vid °C eller ,15 K.
- ^Vatten som is vid −10°C eller ,17 K.[6]
|
Sidor: [1] 23Next Alla Gå ned Författare Ämne: Glykol värmesystem? (läst gånger) 0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne. Sidor: [1] 23Next Alla Gå upp
|
Specifik värmekapacitetSpecifik värmekapacitet eller värmekapacitivitet,[a] är en fysikalisk storhet som anger ett ämnes förmåga att lagra termisk energi, eller annorlunda uttryckt ett ämnes termiska tröghet. I SI-enheter anges den som antalet joule per kilogram som erfordras för att uppnå en temperaturförändring hos ämnet på en kelvin [K], och har enheten [J/(kg·K)]. Det går bra att ange grad Celsius [°C] istället för Kelvin eftersom de två måtten är identiska när det rör sig om differenser, och inte absoluta tal. En äldre beteckning är ”specifik värme”. Man behöver känna till beteckningen ”specifik värme” för att förstå äldre litteratur, men beteckningen skall ej användas. Värmekapacitiviteten anges vanligen massnormerad men den kan också volymnormeras. Den kallas då den volymetriska värmekapacitiviteten och anger hur mycket värmeenergi som behövs för att öka temperaturen en grad hos en volymenhet av ämnet. Uttryckt i SI-enheter blir detta J/(m³·K). Den volymetriska värmekapacitiviteten kan beräknas ur den massnormerade värmekapacitiviteten genom multiplikation med densiteten. Så länge ingen fasomvandling sker är värmekapacitivitetens temp
.
|
|
|