Syror, baser och salter åk (LGR22)
Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
Några produkters livscykler och påverkan på miljön.
Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
Informationssökning, kritisk granskning och användning av inf
Syror och baser är jonlösningar. Flera baser är fasta ämnen som behöver spädas för att bli en jonlösning.
Kort repetition om syror och baser:
pH-skalan mäter hur surt eller basiskt något är. En neutral lösning har pH 7. Lösningar under pH 7 är sura och över pH 7 är basiska. För varje steg på skalan ökar/minskar surheten med gånger
Baser och syror delas upp i starka och svaga baser respektive syror. I starka syror delas alla molekyler upp i joner när de löses med vatten och frigör många vätejoner, H+. Svaga syror delas bara delvis upp till joner vid kontakt med vatten. Samma sak gäller även baser med skillnaden att de frigör hydroxidjoner OH–. Det är stor skillnad i pH mellan svaga och starka syror/baser.
Neutralisation Blandar du en syra med en bas kommer du att få en neutralisation, d.v.s. att pH-värdet närmar sig 7.
De starka syrornas joner är:
Det är vätejonen, H+ som gör något surt. Ju fler vätejoner, desto lägre pH. På bilden syns hur saltsyra delat upp sig. Det kallas protolys när vätejonen lämnar syran.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO©
I bägaren finns också många vattenmolekyler.
De starka basernas joner är:
Det är hydroxidjonen,
Syror
En syra är en substans som ökar koncentrationen av H+ joner i en vattenlösning. Syror har förmågan att lösa upp oädla metaller och är generellt frätande.
En standardreaktion för en syra (till exempel saltsyra löst i vatten) är:
H2O + HCl ⟶ H3O+ + Cl-
H3O+ kallas oxoniumjoner och det är dessa joner som ger vattnet dess sura egenskaper. Högre koncentration av H3O+ i vattnet innebär lägre pH-värde.
Protolysering och deprotonering
När en syra avger en proton till ett annat ämne, säger man att syran har genomgått protolys eller deprotonering. Det är också korrekt att beskriva detta som att syran är protolyserad eller deprotonerad.
Syrors egenskaper
En syra har frätande egenskaper när koncentrationen av H+ är tillräckligt hög. Detta beror på att protonövergångar till det reagerande materialet bryter ned eller ökar dess vattenlöslighet.
På tungans yta finns receptorceller som kan känna av koncentrationen av H+, vilket gör att vi kan uppfatta den sura smaken hos det vi äter.
Starka syror
När man löser en stark syra i vatten avger de flesta syramolekylerna sina protoner till vattnet. Exempel på starka syror inkluderar väteklorid (saltsyra) med kemisk formel HCl, svavelsy
Syror och baser
6 timmar sedan efter 2 minuters spelande.
12 timmar sedan efter 5 minuters spelande.
12 timmar sedan efter 3 minuters spelande.
12 timmar sedan efter 3 minuters spelande.
13 timmar sedan efter 7 minuters spelande.
13 timmar sedan efter 4 minuters spelande.
13 timmar sedan efter 4 minuters spelande.
14 timmar sedan efter 2 sekunders spelande.
15 timmar sedan efter 29 sekunders spelande.
16 timmar sedan efter 46 sekunders spelande.
Öva på grunderna kring syror, baser och joner i detta spel.
Instruktioner till Syror och baser
Grundläggande kemi för åk Grunde
.