Idealism vs Materialism en Jämförelse
Inledning
I detta arbete vill jag redovisa två filosofiska inriktningar, Idealism och Materialism.
Jag har valt att skriva om dessa två filosofiska riktningar då de båda idéerna har funnits sedan antiken.
Idealism
Idealismen föddes under antiken. Den idealistiska riktningen inom filosofin sönderfaller i två huvudvarianter: "subjektiv" och "objektiv" idealism. Gemensamt för idealistiska teorier är att de sätter idéerna främst. Platon lärjunge till Sokrates var en känd förespråkare av objektiv idealism, dvs. att idévärlden där alla begrepp och idéer lever ett själv ständigt liv, är över ordnad den materiella "sinnevärlden" den värld vi lever och uppfattar med våra sinnen med. Problemet som Platon utgick ifrån kan formuleras så här. När vi betraktar världen omkring oss ser vi att den består av en mäng enskilda ting, människor, växter , djur. Dessa ting kan benämnas med egennamn, en människa kan heta "Mathias
Idealism
Idealismen är en filosofisk riktning som betonar betydelsen av idéer, tankar och medvetande som grund för verkligheten. Enligt idealismen är den fysiska världen och våra uppfattningar av den resultatet av medvetandet och tankens aktivitet, snarare än att vara oberoende av dessa mentala processer. Termen "idealism" härstammar från det latinska ordet "idea", vilket betyder "idé" eller "tanke".
Idealismen har en lång historisk bakgrund och kan spåras tillbaka till antika grekiska filosofer som Platon och Plotinos. Platon förespråkade en idealistisk världssyn där den verkliga verkligheten existerar i form av abstrakta idéer eller former som är permanenta och universella. Den materiella världen ansågs vara en förgänglig och ofullständig avbild av dessa ideala former.
Under och talet fick idealismen ny fart och utvecklades av filosofer som Immanuel Kant, Johann Gottlieb Fichte och Georg Wilhelm Friedrich Hegel. Dessa filosofer hade olika varianter av idealism, men de delade alla grundläggande idé
Idealism
- För andra betydelser, se idealism (olika betydelser).
| Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. () Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Idealism är en tankeriktning inom filosofin.
En av filosofins huvudfrågor handlar om förhållandet mellan tänkande och verklighet. Där anser idealismens företrädare det primära vara medvetandet, anden, i motsats till realismens och materialismens riktningar. Idealismen anser världen vara ett verk av "medvetande", "en absolut idé", "en världs-ande". Reellt existerar enligt idealismen endast vårt medvetande, medan den materiella världen, verkligheten och naturen endast är en produkt av medvetande, förnimmelser, föreställningar, uppfattningar.
Idealismens utveckling
Idealismen föddes under antiken. En representant för den objektiva idealismen i antikens Grekland var Platon, som hävdade att den verkliga världen, det var idéernas värld, en särskild värld bortom ändliga perspektiv, medan de reella tingens värld var en skuggornas värld,
filosofer.se
Inom filosofi är idealism en inriktning som berör kunskapsteori (epistemologi) och kan ses i motsatsställning till den kunskapsteoretiska inriktning som kallas realism. Medan realism innebär uppfattningen om verkligheten som oberoende av mänskligt tänkande eller medvetande framhåller idealismen uppfattningen om verkligheten som beroende av mänskligt tänkande eller medvetande. Idealism som delar drag med transcendalism utgår från medvetande snarare än det objektiva och erfarenheten, empirism.
Den subjektiva idealismen som först framfördes av George Berkeley hävdar att tingen existerar beroende av oss. Tingen finns därmed inte som objektiva föremål utan bara som representationer av föremål i vårt medvetande när vi förnimmer dem med våra sinnen.
Världen består enligt Berkeley endast av medvetande. Vad som förvisso komplicerar saken är diffusa åtskillnader i detta epistemologiska betraktelsesätt. På samma gång som föremålen inte finns utanför medvetandet är de inte rena fantasiprodukter hos hjärnan – två personer som betraktar samma föremål skulle båda uppfatta det fast delvis olika. Däremot är själva kunskapen om föremålet begränsad till våra sinnesförnim
.