Svenska malmgruvor
De flesta gruvorna finns i Sveriges tre malmregioner, Norrbotten, Skelleftefältet och Bergslagen. Kartan visar aktiva gruvor i Sverige. I början av talet hade Sverige omkring gruvor. Idag har antalet minskat till tretton aktiva metallgruvor samtidigt som den totala produktionen har mer än fördubblats.
Flera av de svenska teknikföretagen har sitt ursprung i gruvindustrin och är idag världsledande på gruvutrustning och gruvteknik. Förutom metallgruvor finns också en stor industrimineralproduktion vilka en del är direkt kopplade till metallframställningen.
Läs mer om industrimineral
Prospektering pågår också efter specialmetaller som efterfrågas allt mera från den moderna miljö- och energiteknikindustrin.
De olika stegen i beslutsprocessen under Lagstiftning och vägledning
Mineralstatistik
SGU samlar årligen in detaljerade uppgifter om svensk malmproduktion och presenterar i olika former, som webbstatistik och i rapporter.
Mineralstatistik i text, diagram, nedladdningsbar data och rapporter
Bergverksstatistik
Rapporten Bergverksstatistik komm
Flogbergets gruvor
För att hitta viktiga metaller i bergen, hade man förr en del knep. Ett var att titta efter en floga – en grön eld som lyste över himlavalvet. Flogan trodde man var en drake som bodde djupt inne i berget och vaktade en skatt. I Flogberget utanför Ludvika hade man sett en floga och därför var man säker på att det bodde en drake i berget. Och så fick Flogberget sitt namn.
Som så många andra gruvor i Bergslagen började man gruvbrytningen i Flogberget på talet. Men då malmen inte höll den kvalitet man önskade lade man så småningom ner gruvdriften hjär. Flera gånger började man på nytt att bryta malm i Flogberget, men varje gång blev gruvdriften här en besvikelse.
Så i början av talet blev Flogbergets gruva åter intressant. Man tog kontakt med Johan Gustaf Gröndal, en av de ledande metallurgerna vid den här tiden. Han var specialist på hur man skulle få fram så mycket järn som möjligt ur gruvor med lägre malmkvalitet. Hans idé var att krossa malmen till sand, så kallad slig. Med hjälp av stora magneter separerades sedan metallkornen från de sandkorn som inte innehöll järn.
Då den krossade malmen inte gick att smälta, pressades den till brikett
Historiska gruvor
Sveriges gruvhistoria går tillbaka ända till början av talet. Mycket av vårt välstånd bygger på de inkomster och den försörjning som Falu gruva och järnmalmerna i Bergslagen gett sedan medeltiden och malmfälten i Väster- och Norrbotten under de senaste hundra åren. Malmutvinning i Falu gruva startade sannolikt redan före talet. Efter hand fick den allt större ekonomisk och politisk betydelse. Under en period på talet, Sveriges stormaktstid, svarade Falu koppargruva för två tredjedelar av världens kopparproduktion. Falu gruva lades ner år , efter att ha varit i drift i över tusen år.
På talet påbörjades järnframställning ur järnmalm. I Norberg finns Sveriges äldsta kända gruvor, omnämnda första gången Europas äldsta kända masugn, Lapphyttan, ligger också i Norberg och den är daterad till mellan och Från mitten av talet till talet var Sverige under l&
In the beginning, there was Bergslagen. And in Bergslagen there was rock containing iron ore. There were also fast-flowing rivers and falls, and forest all around. Indeed, all the conditions needed for the development of an iron industry.
So it began&#; 2, years ago&#; the production of iron from the red-earth area known as Riddarhyttan.
It was in the 12th century that people started to extract iron from the iron ore. Sweden’s oldest-known mines, located in the town called Norberg, were first mentioned in , but they had been in operation a long time before then. Norberg was also the site of Europe’s oldest-known blast furnace, Lapphyttan, that was in operation at some time during the period –
In the 16th century, King Gustav Vasa took control of the profitable iron-production industry by organizing the work and establishing Crown-owned works for bar iron. This gave birth to a new era, in which communities based on both farming and an ironworks industry evolved. It was the age of the homesteader. The homesteaders formed cooperatives, and produced pig iron in their jointly owned smelting houses. The pig iron was then sent to the ironworks, for forging in
Ett svenskt bruk har utgjort ett litet samhälle för sig, isolerat, sammanhållet och slutet och med flera olika verksamheter i egen regi. I Bergslagen har det funnits många bruk, som kontrollerat och styrt produktionen av det viktiga stångjärnet.
De trakter, där bruken växt upp, har varit glest befolkade från början. Syftet med bruket har varit en industriell verksamhet i stor skala i en tid då vägar och transportleder var dåligt utvecklade. Man måste organisera så att bruket blev självförsörjande på alla sätt. Bruket måste driva jordbruk i egen regi för att förse sina anställda med livsmedel. Virke för byggnadsändamål och smide för byggnader, redskap och maskiner måste framställas på platsen. Brukets anställda fick sin lön &#;in natura&#;, mest I form av livsmedel. Detta reglerades i kontrakt. Stångjärnsbrukens smeder hörde till en aktad yrkesgrupp som hade vissa privilegier.
Försörjningen med kol till hammarsmedjorna var viktigt för broken. Det gick åt ofantliga mängder med kol. Brukspatronen var därför krävande gentemot självägande markägare utanför brukets egna domäner och försökte med alla medel få kontrollen över skogen och kolningen. De självägande bönder