Övergödning och läckage av växtnäring
Vad vi väljer att äta spelar roll
Kött- och mjölkproduktion kräver högre insatser och ger större växtnäringsförluster per kilo producerat livsmedel än växtproduktion. En stor del av jordbrukets ammoniakutsläpp har sitt ursprung i djurproduktionen. Ammoniakutsläppen kan leda till kvävenedfall som har en övergödande effekt. Kött- och mejeriprodukter innehåller dessutom höga halter kväve och fosfor som reningsverken inte helt klarar av att rena bort. Vad vi väljer att konsumera och hur mycket vi konsumerar av ett enskilt livsmedel har därför stor betydelse för mängden växtnäring som når våra vatten. All matproduktion innebär dock stora flöden av fosfor och kväve som ger växtnäringsförluster på vägen. Skulle jordbruksproduktionen minska i Sverige kan det innebära att miljöproblemen istället flyttar utomlands.
Klimat och produktion påverkar
Klimatet har en stor inverkan på hur mycket växtnäring som läcker från jordbruket. Ökad nederbörd gör att mer jord och växtnäring transporteras till haven med älvar och åar. Nederbörden varierar mycket mellan olika år, och därför kan det vara svårt att se effekterna av de olika åtgärder som görs för att mi
Övergödning
Övergödning, eutrofiering, uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen, så som kväve och fosfor, i mark och vattendrag. I sjöar och hav kan primärproduktionen öka med algblomning och påföljande syrgasbrist. Övergödning ökar igenväxningstakten av sjöar och gör så att sjön snabbare övergår i en våtmark. Kväveoxider och fosfater anses spela en viktig roll i övergödningen. Naturvårdsverket klassar övergödning som det absolut största hotet mot havsmiljön. Att begränsa övergödningen ingår också i svenska statens miljömål för en bättre miljö. Djur har svårt att andas och måste simma upp till ytan beroende på syrebristen p.g.a. övergödningen.
Mekanismer
Övergödning uppstår som en följd när överflödiga näringsämnen (kväve och fosfor) sköljs ned i närliggande vatten. Den ökade halten näringsämnen leder till en ökad algblomning och igenväxning. När dessa organismer dör bryter bakterier ner dem, bakterierna konsumerar syret i vattnet och kan orsaka suboxi det vill säga syrebrist.
Fosfor gynnar tillväxt och nedbrytning, och är därför nödvändigt för att växter ska växa. En för hög halt fosfor gynnar enklare plan
För mycket av det goda – därför måste vi stoppa övergödningen!
Hav och vatten
Tillgången på näringsämnen är avgörande för livet på land såväl som i sjö och hav. Det är när det tillförs för mycket näring som det uppstår obalans i systemet och man talar om övergödning. Det är hög tid att stoppa övergödningen!
Publicerad 25 mar, • 3 min att läsa
Stöd våra hotade vatten!
Hav och sjöar är livsviktiga för vår överlevnad. Bidra till vårt arbete för en tuffare miljöpolitik och skydd av känsliga arter, kuster och havsområden.
Övergödning är sedan länge ett av de största miljöproblemen i Sverige. Läckage av näringsämnen från jordbruks- och skogsmark i kombination med utsläpp från vatten och avlopp och nedfall från luften leder till att sjöar, hav och rinnande vatten blir alltför näringsrika och ökar risken för att grundvattnet förorenas. Tusentals sjöar, vattendrag och havsvikar i Sverige når inte upp till god status på grund av övergödning.
Övergödning leder till syrebrist
När en sjö eller havsvik drabbas av övergödning ökar tillväxten hos växterna och djuren som lever där. Då&nbs
Övergödning och algblomning
Stöd vårt arbete för ett friskare Östersjön!
Bli ÖstersjöfadderDelta i insamlingen
Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till.
Hela Östersjön har idag problem med övergödning, och Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet. Det är de 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön med växtnäringsämnen som slutligen hamnar i havet. Utsläppen av växtnäring kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen från land har minskat på senare år, men måste sjunka ytterligare för att stoppa algblomningar, syrebrist och bottendöd.
En dödlig kedjereaktion
Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med nästan en miljon ton kväve och cirka 30 ton fosfor per år. Det är mer än dubbelt så mycket utsläpp som för år sedan. Mängderna varierar från år till år, då det är beroende av nederbörden. Trots att växtnäringsläckaget har minskat, och är nu nere på samma niv
Vad gör vi åt övergödningen?
Åtgärder inom jordbruket
Läckage från jordbruksmark kan bidra till övergödning. För att begränsa påverkan har Sverige bland annat infört regler för hur stallgödsel får spridas och för hur stor del av åkermarken som ska vara täckt av gröda under höst och vinter. Läs mer om hur vi samverkar kring jordbruksfrågor.
Vattenrening av avloppsvatten
Otillräcklig rening av avloppsvatten från små avlopp bidrar till övergödning. Även om kommunerna bedriver ett omfattande arbete med tillsyn och ställer krav på åtgärder finns det i dagsläget många avlopp med bristfällig rening. Vi ansvarar för tillsynsvägledning för små avloppsanläggningar.
Naturvårdsverket hanterar frågor som rör stora reningsverk, de som hanterar avlopp från fler än personer. Stora avloppsreningsverk i Sverige räknas idag som effektiva. Reningen för fosfor är kring 95 procent och för kväve i snitt cirka 60 procent.
Vattenförvaltning och havsförvaltning, åtgärdsprogram
Vattenförvaltning (EU:s ramdirektiv för vatten) ger verktyg för att minska övergödningsproblematiken i sjöar och vattendrag. Bland annat sätts miljökvalitetsnormer och var 6:e år tas ett åtgärdsprogram fram. HaV är vägledand