Okej, då har vi koll på att vi behöver jobba med jorden för att undvika utarmning och att dela in sina rabatter/odlingsland i kvarter/skifte. Nu ska vi ta tag i växtföljden som så många tycker är krångligt, men nog så viktig för att undvika utebliven skörd, sjukdomar och skadedjur.
Den vanligaste växtföljden är fyraårig, men det finns även sex- och åttaårig. Växtföljd är viktigast för ettåriga grödor, och det gäller såväl för frilandsodling som odling i pallkragar. Perenna växter kan stå kvar i trädgårdslandet, och du kan även blanda in bärbuskar och träd i dina kvarter. Att växtföljden är fyraårig behöver inte innebär att du bara har fyra pallkragar eller kvarter. Du kan ha hur många som helst, men tänk på att ha koll på de fyra olika olika skifteskvarteren med de olika växtgrupperna så att du följer växtföljdplanen (rotationen av grödorna).
Här är ett förslag på den vanligaste fyraåriga växtföljden som du enkelt kan använda i ditt trädgårdsland.
Skifte/kvarter ett = baljväxter som tillför näring ärtor och bönor eller en gröngödslingsblandning.
Ärt- och bönväxter berikar jorden genom att fixera kväve från luften till jorden så att kvävet blir tillgängligt som gödning. Eft
Växelbruk
Man bör byta plats för växterna varje år för att inte drabbas av jordtrötthet, vissa sjukdomar och skadedjur, som nematoder. Växlar man inte plats kan det bli brist på något näringsämne och mängden skadegörare kan öka till skadlig nivå. Flera skadegörare övervintrar i jorden och kan föröka sig till skadliga mängder om man odlar samma gröda på en plats, flera år i rad.
Det vanligaste är nog att man delar in odlingsytan i fyra delar och låter växterna växla plats däremellan. Men man kan dela in ytan i både fler och färre skiften, beroende på vad man odlar eller vilket man tycker fungerar bäst. Tycker man att det låter besvärligt att göra ett system för hur man ska odla från år till år, bör man åtminstone växla mellan potatis och övriga grönsaker. Man kan även skifta plats för de olika växterna inom ett skifte. På det viset kan det dröja 12 år eller mer innan en växt återkommer på samma ställe.
En fördel med växelbruk är att de olika grönsakerna har olika förmåga att bearbeta jorden. En del har djupgående rötter medan andra har ytliga rötter. Purjolök har ett stort rotsystem, vilket luckrar jorden och baljväxternas rotsystem innehåller en del näring. När rötterna förmu
Växelbruk
I grönsakslandet byter växterna plats årligen. Det nya jordgubbslandet planteras inte på samma plats som det gamla och så vidare.
Målet är att förhindra utarmning av jorden och minska växtskyddsproblem. Skadeinsekter som morotsfluga hindras breda ut sig. Ogrästillväxten minskas med god planering och markens näringsinnehåll förbrukas jämnt eftersom olika grödor har olika stort behov av markens näringsinnehåll.
Traditionellt växelbruk
Skifte 1
Ärter och bönor d.v.s. baljväxter &#; baljväxternas rotsystem samlar kväve från luften och tillför kväve till kommande kultur.
Skifte 2
Kål, sallad och lök &#; konsumerar rikligt med kväve.
Skifte 3
Rotfrukter och potatis &#; producerar en kvalitativ skörd även om näringstillgången är svag. Jorden kalkas efter detta skifte då det är dags med skifte 1 igen. Baljväxterna trivs i en jord med högre kalkhalt medan kalk skall inte ges till potatis eftersom det ökar mängden potatisskorv.
VÄXELBRUK VID JORDGUBBSODLING. VILKA GRÖDOR BÖRINTE PLANTERAS EFTER JORDGUBBAR? VILKENFÖRFRUKT ÄR BÄST?
Det har visat sig att det finns ett samband mellan förfrukten och jordgubbsskördens höjd och kvalitet. Vissajordgubbssorter är lätt infekterade av svampen Verticillium dahliae , som är orsaken till en farlig sjukdom irotsystemet &#; bbar bör därför inte planteras efter växter som på grund av sin känslighet förpatogenen kan orsaka jordansamling, björnbär, hallon, vinbär, potatis, tomater, gurkor, kålväxter och bra förfrukt är baljväxter (lupin, ärtor, bönor, vicker), lök samt rotfrukter (morötter, persilja, selleri,betor). Och utmärkta förfrukter är spannmål, raps, senap ochuppmärksamhet: sammet. Särskilt senap och sammet,tack vare den fytosanitära effekten på jorden, bekämpar effektivt patogena svampar, inklusive inte bara Verticillium,utan även Phytophtora och Fusarium, samt mycket farliga jordnematoder.
Den nya biologiska trädgården, del 1 Grönsaksodling
Gödsling
Växelbruk
Växelbruk med gräsmattan
Blandodling
Marktäckning
Levande marktäckning
Vinterns marktäckning
Jordbearbetning
Odla direkt i gammal gräsmatta
En frisk näringsrik jord full av liv är grundförutsättningen för att lyckas med grönsaksodling. Enklaste vägen dit är att ställa undan spaden och börja täckodla.
Kapitel ur ”Den ”nya” biologiska trädgården, Del 1,
Författare: Nils Åkerstedt
Redigad webbutgåva: Lotta Flodén, Gröna Rader,
För att få riklig skörd och fullvärdiga grönsaker både i fråga om smak och kvalitet bör vi gödsla med organiskt material, tillämpa växelbruk eller blandodling, hålla jordytan täckt med levande eller dött organiskt material och tillämpa en jordbearbetning som är skonsam för livet i jorden.
GÖDSLING
När man gödslar med häst- eller kogödsel ska den läggas på trädgårdslandet sent på hösten strax innan jorden fryser. Man kan till och med lägga den helt ovanpå om jorden frusit innan man får hem gödseln.
Dosering
Gödselmängden varierar mellan och kg per kvm, allt efter behov. Vid årlig marktäckning med grönt täckmaterial och inom områden där det är tjäle under vint