Bästa löneåret på länge väntar: Förväntade löneökningar på 3,6 procent
Regler och villkor
När du registrerar dig som medlem på godtar du dessa medlemsvillkor. Du är själv ansvarig för att ditt uppträdande är i enlighet med medlemsvillkoren och gällande svensk lagstiftning.
Du går med på att inte posta något störande, stötande, vulgärt, hatiskt, hotande, sexuellt anspelande eller något annat material som kan tänkas bryta mot någon tillämplig lag. Om du bryter mot detta kan det leda till att du blir permanent avstängd och din Internetleverantör kontaktas. Varje meddelandes IP-adress sparas för att stärka detta vid eventuellt missbruk. Du går med på att webbmaster, administratör och moderatorer har rätt att ta bort, ändra, flytta eller stänga vilka inlägg som helst, när som helst. Som en användare går du med på att all information som du skrivit in sparas i databasen. Den informationen kommer inte att distribueras till någon tredje part utan ditt samtycke. Webbmastern, administratören eller moderatorer kan inte hållas ansvariga vid intrångsförsök som kan leda till att data stjäls.
Som medlem får du även vårt nyhetsbrev med artiklar och erbjudanden. Om du önskar kan du enkelt av
Så mycket högre blir lönerna – om de följer mönstret
What’s your Reaction?
Nästa år går fack och arbetsgivare in i något av en superavtalsrörelse. Över avtal kommer att omförhandlas. Sammanlagt kommer 3,4 miljoner anställda att beröras av resultaten. Och nu har Facken inom industrin presenterat sina krav: 4,2 procents ökat löneutrymme. Ökningen ska också bekosta fackens krav på arbetstidsförkortning.
– Det grundar sig på noggranna övervägningar av de ekonomiska förutsättningarna nationellt och internationellt. Vi utgår ifrån fortsatt stark konkurrenskraft och ser att vi har goda skäl att fortsätta en lönetakt i linje med det vi hade i förra avtalsrörelsen, sade Marie Nilsson, ordförande för IF Metall på en presskonferens på måndagen.
Genom industriavtalet sätter Facken inom industrin tillsammans med motparterna på arbetsgivarsidan det så kallade märket för resten av arbetsmarknaden. Men det börjar alltid med ett krav från facken.
Så blir lönerna om superavtalsrörelsen blir supervanlig
Enligt statistik från Medlingsinstitutet har facken sedan år talet fått ut i genomsnitt 76 procent av sina krav. Om nästa års avtalsrörelse följer genomsnittet skulle i så
Becker: Samma löneökningar för alla yrken skadar Sveriges tillväxt
Vissa höglöneyrken förefaller ha lägre lön i Sverige än i jämförbara länder. Jag frågade en läkare i familjen om det inte kändes trist att tjäna hälften av vad en schweizisk läkare gör, och fick till svar att anställningsvillkoren kändes rimliga och att familjen ”har råd med allt som behövs”. Detta var både tankeväckande och svårt att invända mot.
Sedan började jag fundera vidare på vad orsakerna till, och de ekonomiska effekterna av, jämna löner kunde vara, och då kom några norska experter till min hjälp for åklargjøre begrepene.
I en ny studie diskuterar Magne Mogstad från University of Chicago och medförfattare vad de kallar den nordiska modellen. En speciellt tankeväckande observation är att nordiska stater inte omfördelar mer än andra OECD-länder, kanske till och med mindre.
Det som gör att levnadsstandarden är så jämn i Norden är i stället att inkomsterna innan skatter och bidrag är ovanligt jämna. De jämna lönerna har enligt studien framför allt kommit till stånd via en centraliserad lönesättningsmodell med sina rötter i exportbranschernas problem på talet.
Konkreta exempel
Denna modell bygge
Senast uppdaterad:
Löneutvecklingen har de senaste decenierna varit mycket positiv med reallöneökningar i princip varje år. Löneutvecklingen år och avvek däremot från denna trend. Den höga inflationen har medfört att den reella lönen sjönk med 4,8 procent Detta trots att den nominella lönen ökade med 3,8 procent från föregående år.
Sett till hela arbetsmarknaden har lönerna ökat med cirka 2 till 3 procent om året sedan Ökningstakterna har varit relativt likartade inom näringslivet och offentlig sektor, även om regionerna och kommunerna uppvisat en lite brantare utveckling under de allra senaste åren. Tioårsperioden som föregick finanskrisen var ökningarna i allmänhet något högre än idag, omkring 3 till 5 procent om året. Under denna period var dock också produktivitetstillväxten starkare vilket gjorde att utrymmet för löneökningar var större. De senaste två åren har reallöneutvecklingen däremot varit negativ, detta till följd av den höga inflationen.
Som framgår av diagrammet ovan återfinns dock den riktigt stora förändringen i löneutvecklingen ännu längre tillbaka i tiden. Brytpunkten utgörs av den djupa ekonomiska krisen i början av talet. Under decennierna som ledde fram
.