När vi pratar om kyrkor, katedraler, basilikor och samkatedraler, hänvisar vi till fyra typer av religiösa byggnader som fyller olika funktioner inom den katolska kyrkans struktur. Även om dessa termer ofta används omväxlande, har var och en en exakt betydelse och specifik betydelse inom den kyrkliga hierarkin.
I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska skillnaderna mellan dessa platser för tillbedjan, historien bakom var och en och deras huvudsakliga egenskaper.
Vad är en kyrka?
En kyrka är ett kristet religiöst tempel där gudstjänster och religiösa ceremonier som mässa genomförs. I den katolska traditionen är kyrkan en plats tillägnad främst bön och firandet av sakramenten.
Det finns flera typer av kyrkor beroende på deras egenskaper och funktioner. En av de vanligaste är församlingskyrka, som är högkvarteret för ett religiöst samfund som leds av en kyrkoherde. Församlingskyrkan är centrum för det religiösa livet i en lokal gemenskap, värd för regelbundna mässor, bröllop, nattvarder och andra viktiga händelser i församlingsmedlemmarnas liv.
Förutom församlingskyrkor finns andra typer av kyrkor, som kapell, som är mindre och privata byggnader som inte
Betydelsen av cathedral på engelska
Från Cambridge English Corpus
Från Cambridge English Corpus
Från Cambridge English Corpus
Från Cambridge English Corpus
Från Cambridge English Corpus
Från Cambridge English Corpus
Sök i tre ordböcker på en gång
KATEDRAL kat1edra4l, r. l. f.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cat(h)- l. kath-. cathdral (: Cathdrals Kyrckiors). kate- (cathe-) (: Cathedral Scholar) osv.)
Etymologi
[jfr d. katedral, t. kathedrale, eng. cathedral, fr. cathédrale, av lat. (ecclesia) cathedralis, (kyrka) hörande till biskopssäte (se KATEDRAL, adj.)]
(numera, utom i konsthistoriskt fackspr., nästan bl. i fråga om äldre l. utländska förh.) (huvud)kyrka vid biskops- l. ärkebiskopssäte; stiftskyrka; domkyrka, dom (se DOM, sbst.3).CFFredenheim() i FoU (om Åbo domkyrka). Tyskland egde .. en stor anpart i (den gotiska) stylens vackraste uppblomstring, såsom bevittnas af dess storartade katedraler. Estlander KonstH (). Hör, klockan slår till bön i katedralen. Nybom SDikt. 2: (, ; om Uppsala domkyrka). Nordens vackraste katedral är förvisso domkyrkan i Trondhjem. Hahr ArkitH (). Cornell NorrlKyrklK 54(). jfr TEGEL-KATEDRALm. fl.
Ssgr (numera, utom i konsthistoriskt fackspr. samt i ssgrna -GLASo. -SKOLA, nästan bl. i fråga om äldre l. utländska förh. Anm. Ssgrna -KYRKA o. -SKOLA äro urspr. bildade till KATEDRAL, adj. (jfr d. o
Katedral
Katedral (från grekiskanscathedra, "lärostol") eller domkyrka (från latinetsDomus Dei, "Guds hus") är den kyrka i ett stift där biskopen residerar.
Under framförallt romansk och gotisk tid uppfördes stora katedraler i Västeuropa. Ett utmärkande drag för katedraler är att de ofta har två kyrktorn.
En konkatedral är en katedral som med en annan katedral delar funktionen att vara biskopssäte. Ett exempel är Sankt Johannes konkatedral i La Valletta, Malta som delar funktionen med Sankt Paulus katedral i Mdina i Ärkestiftet Malta.
Domkyrkor i Sverige
Svenska kyrkans domkyrkor
En domkyrka är ett självständigt och självägande rättssubjekt och har inte sorterat under någon församling; efter reformationen har domkyrkoförsamlingen firat sina gudstjänster där. Domkyrkan har haft ett eget förvaltningsorgan (domkyrkostyrelse, domkyrkonämnd, domkyrkoråd) fristående från församlingenskyrkoråd och haft en särskild befattningshavare, domkyrkosysslomannen, som haft ansvaret för dess ekonomi, skötsel och vård. De under talet tillkomna stiften i Sverige, Luleå () och Stockholm (), har ej haft sina
.